I lite högtidigare sammanhang brukar vi säga att grunden för bostadsrättsföreningen Solhjulets miljöarbete är »god hushållning«. Genom att förbruka så lite som möjligt av det som naturen ger, så spar vi nämligen både natur och pengar. Det helt enkelt därför att mycket av det som påverkar naturen negativt - sopor, fjärrvärme, elektricitet - också kostar föreningen en massa stålar. Under de senaste åren har föreningens styrelse också målmedvetet arbetat för att hushålla med dessa resurser.

Resultatet av detta arbete kan man se genom att göra en jämförelse mellan förbrukningen av olika nyttigheter under de två senaste åren (2006 och 2007) med den för tio år sedan (1996 och 1997). För tydlighetens skull kan det här vara lämpligt att påpeka att antalet boende i föreningen under perioden är i stort oförändrat - mer exakt har befolkningen under perioden ökat med 15 personer från 1.050 personer till 1.065.

Fjärrvärme
En av föreningens allra största kostnader, både i ekonomiska termer och vad gäller miljöpåverkan, är utan tvekan den som gäller fjärrvärme. Föreningen hus - som tillsammans innehåller omkring 56.000 kvadratmeter - värms upp med fjärrvärme. Samma sak gäller de omkring 40 miljoner liter varmvatten som varje år rinner genom våra duschar, badkar och kökskranar. Detta vatten värms från några få plusgrader till 60 grader - vilket också kräver en massa fjärrvärme.

En viktig parameter när det gäller fjärrvärmeförbrukning är naturligtvis hur kallt det var under vintern. För att inte en varm vinter ska kunna tolkas som resultatet av medvetna besparingsåtgärder så tillhandahåller SMHI ett fiffigt värmeindex. Med hjälp av detta index kan man räkna bort inverkan av varmt eller kallt väder och göra en rättvisande jämförelse mellan olika år. Årsförbrukningen av fjärrvärme var här i föreningen för tio år sedan, med hänsyn till att de vintrarna var något kallare, 8.678.000 kilowattimmar. Under de två senaste åren uppgick den totala förbrukningen i stället till 7.143.000 kilowattimmar.

Minskningen uppgår till 1,5 miljoner kilowattimmar per år - och en sådan kilowattimme kostar just nu 60 öre. I pengar handlar det alltså om nästan en miljon kronor per år - och till detta kommer dessutom ett par hundra tusen kronor i minskade fasta avgifter.

Till detta kommer en bra bit över tio ton minskade utsläpp av växthusgaser. För när Sollentuna Energi tillverkar en megawattimme fjärrvärme (1.000 kilowattimmar) så släpper de ut 7,2 kilo koldioxid - vilket alltså är en så kallad växthusgas.

Elektricitet

Generellt byte till lågenergi-lampor, nya energisnåla tvättmaskiner samt påbörjad installation av smartare trapphusbelysning har under en tioårsperiod minskat också föreningens elförbrukning med 90.000 kilowattimmar.

Med dagens elpriser ger det i sammanhanget blygsamma 100.000 kronor om året i besparing för föreningen. Men å andra sidan sägs 1 kilowattimme el i genomsnitt generera 90 gram växthusgas - så på köpet blir det ytterligare 8 ton i minskade växthusgaser. Bytet av lamporna i trapphusen fortsätter också, och kommer på några års sikt att ge ännu mindre koldioxid - och elräkningar.

Sopor

Att den blandade kompott som vi slänger i våra soppåsar inte nödvändigtvis är bra för miljön är nog självklart för de flesta. Oavsett om man bränner upp soporna, eller gräver ner dem i soptippar, blir naturen lidande. Sollentuna kommun, som är de enda som får ta hand om hushållssopor, vill dessutom ha bra betalt för varje kilo de hämtar i föreningen.

Totalt producerade vi som bor i föreningen under förra året 186.740.000 kilo sopor. Dessa sopor hjälptes vi dock löpande åt att sortera upp i tre »högar«. Den största högen - 49 procent - nästan hälften - av soporna utgörs av det returpapper som vi la i papperscontainrarna. Totalt hämtades här i föreningen 90.810.000 kilo returpapper under 2007. Om returpappret istället hamnat i sopnedkasten skulle föreningens kostnad för sophantering ha varit i storleksordningen en kvarts miljon kronor högre - och naturen skulle ha mått i motsvarande mån sämre.

Av den kvarvarande hälften av soporna sorterade vi ut 22 ton som komposterbara och resterande 75 ton slängdes i föreningens sopnedkast. Denna källsortering minskade föreningens sophanteringskostnad med ytterligare en kvarts miljon kronor. Som kuriosa kan nämnas att sedan källsorteringen infördes i föreningen i början av år 2004 har totalt 108 ton komposterbara sopor sorterats ut. Det motsvarar ett genomsnitt under hela perioden på 25 procent.

Genom att vi tillsammans hanterar våra hushållssopor på ett miljövänligt sätt sparar föreningen en halv miljon kronor per år.

Vatten

I föreningens alla hus finns vattenmätare som mäter den totala förbrukningen av kallvatten i husets samtliga lägenheter. Varmvatten produceras inte husvis utan flera hus delar på en värmeväxlare - maskinen som värmer upp vatten - och för varje sådan grupp finns också särskilda vattenmätare för varmvatten.

För fyra år sedan kopplades dessa vattenmätare till föreningens bredbandsnät så att de enkelt kan läsas av kontinuerligt. Det gör att fastighetsskötaren snabbt larmas om förbrukningen är "onormal" i något hus.

Till exempel en droppande kran i en lägenhet kan kosta tiotusentals kronor om året till ingen nytta alls. Med effektiv övervakning av vattenmätarna kan den här typen av vattenslöseri snabbt upptäckas och åtgärdas. Tidigare har sådan här "övervakning" bara skett i begränsad skala. Detta eftersom den då gjordes genom att någon fysiskt ställde sig vid en vattenmätare någon timme mitt i natten och undersökte om det vid något tillfälle inte förbrukades något vatten alls. (Precis lika roligt som det låter).

Föreningens totala vattenförbrukning har därmed, samma jämförelseperioder som tidigare minskat med över 10 procent - vilket motsvarar 8.500.000 liter vatten per år. I pengar motsvarar det en årlig besparing på närmare 150.000 kronor.